Dimman av Ewa Christina Johansson

"Du är väl inte rädd för spöken?" 

Iris vet inte vem det är som skickar de mystiska meddelandena till henne, telefonnumret går inte att spåra. När hon vill prata om det med sin kompis Hilda ler Hilda bara överlägset och säger att det antagligen bara är någon som driver med henne.  

På höstlovet åker Iris sin mormor på landet, hon tycker det ska bli jätteroligt att hälsa på sin mormor och kanske umgås med Petri som hälsar på sin morfar som råkar bo granne med mormor. Men det blir inte som Iris hade tänkt sig. När hon kommer fram och ska gå till mormors hus ser hon att hon fått fler meddelanden "Vänd om. Vänd om. Vänd om!" kort därefter lyckas hon hamna vilse i dimman, lättad ser hon tillslut en flicka som bara verkar vara några år äldre än henne själv stå lite längre bort. Flickan svarar inte på Iris frågor om vägen men ser bort mot det håll som Iris borde gå innan hon försvinner. 

När sedan Hilda några dagar senare vill komma och hälsa på inser Iris att hon egentligen inte vill ha sin vän där men hon känner sig ändå tvungen att svara att hon kan komma. Konstigt egentligen att Hilda vill komma och hälsa på, förra gången Hilda var där så tyckte hon att det var ofantligt tråkigt. Men inte denna gången, efter att Hilda träffat Petri en gång så är hon övertygad om att Petri gillar henne - alla killar gillar ju faktiskt henne. 

Det är är en kuslig spökhistoria som uppdagar sig och den har allt en bra spökhistoria ska ha; dimma, svarta fåglar, spöklik flicka med långt vitt hår och eventuellt meddelanden från andra sidan...
Men allt är inte som det ser ut. Dessutom handlar det också om att känna igen vilka vänner som vill dig gott och vilka som är avundsjuka och riskerar att trycka ned dig. 

/Marielle

Reservera Dimman redan idag på Ronneby bibliotek

En annan Albin av Johan Unenge

Albin går till osynlig och utanför till skolans mest populära kille över en natt. Hur är det möjligt? 

Du måste stå på dig, annars gör någon annan det.

Det har Albins pappa sagt många gånger. I början tyckte Albin att det uttrycket lät kul men nu låter det inte lika roligt längre. I skolan känner sig Albin osynlig och inte ens lärarna kan komma ihåg vad han heter, på fotbollsträningen är det som om ingen hör när han skriker att han är fri och vill få passningar och hemma vill hans föräldrar tapetsera hans rum i en tråkig tapet när han själv vill ha det målat orange.

Efter att hela mellanstadiet bussats ut till en skog för orientering så blir de uppdelade två och två men Albin blir över och får springa med Simon och Markus. Snart är de alla tre vilse och när Markus och Simon skyndar iväg råkar Albins fot fastna i gyttjan. Han ropar efter dem men de stannar inte. Tillslut kommer han loss men då har de redan försvunnit bort och han står ensam kvar. Albin går runt, det börjar regna. Snart måste väl gympaläraren och hans klasskamrater märka att han inte kommer tillbaka? Timmarna går. Snart måste hans föräldrar inse att han är borta och komma och leta? Men ingen kommer. Albin glöms kvar i skogen, ensam, blöt och hungrig. Han hittar han några mystiska svarta bär som han äter och somnar sedan under en gran. Först dagen efter blir han hittad.

När han sedan kommer tillbaka till skolan är allt annorlunda. Det är som en annan Albin har kommit ut ur skogen. En som alla vill vara med. Alla vet nu vad han heter och lyssnar på vad han säger. Albin inser att han inte längre är osynlig. Men hur ska han hålla kvar den nyvunna populariteten? Efter bara några dagar märker han att det inte är lika många som hälsar på honom i korridoren. Kan det vara så att det beror på att det där mystiska svarta bären han åt i skogen nu har gått ur systemet? Bären måste ha varit magiska och gjort så att alla plötsligt lagt märke till honom, gjort honom populär, modig och orädd! Det finns inget annat för Albin att göra än att cykla till skogen och plocka fler bär...

Här finns det mycket att tänka och fundera på. Hur känns det att vara osynlig? Att prata när man vet att ingen lyssnar ändå? Vad är popularitet? Vad kan man göra med makten man har när alla lyssnar på en?  En bok jag varmt rekommenderar för alla att läsa. Passar perfekt som högläsningsbok!

/Marielle

Reservera En annan Albin på Ronneby bibliotek redan idag!

Bob av Wendy Mass och Rebecca Stead

Hur tråkigt hade du haft om du spenderat fem år ensam i en garderob? 

"Du sa åt mig att vänta på dig i garderoben. Du sa att du skulle komma tillbaka strax."

Bob har väntat i fem år på att hans bästa vän Livy ska komma tillbaka. Fem år ensam i en garderob är lång tid och när Livy äntligen kommer tillbaka och öppnar garderobsdörren så kommer hon inte ens ihåg honom! Hur kan man glömma en liten grön zombie iklädd en kycklingdräkt?

Livy har inte hälsat på sin mormor förrän nu då hon bor i Australien och Livy och hennes mamma bor i USA. Livy kommer knappt ihåg någonting från då hon var och hälsade på sin mormor men Bob berättar för henne att det var hon som berättade för honom att han var en zombie då han glömt vem han är och det var även hon som sydde honom kycklingdräkten som han har på sig. Iklädd kycklingdräkten är han nämligen kamouflerad och ingen kan se skillnad på honom och kycklingarna som Livys mormor har på gården. Det tycker Livy är lite märkligt, Bob ser inte alls ut som en kyckling fastän han försöker sprätta runt som en då de är ute. Men vad är Bob egentligen och varför är det så lätt att glömma honom då hon inte är med honom?

En mysig berättelse om vänskap som samtidigt är spännande då man kliar sig i huvudet och undrar vem Bob egentligen kan vara. En bok som passar som högläsning där man får många skratt samtidigt som man försöker lösa mysteriet med Bob.

Reservera Bob på Ronneby stadsbibliotek redan idag!

Världens elakaste fröken av Petter Lidbeck

Hur hemsk du tycker att din lärare är ibland så är det ingenting mot mellanstadieläraren Karin Karlsson...

För att dölja hur elak hon var hade hon övat på att se snäll ut. Varje gång hon sa något elakt knäppte hon händerna på magen och log mot barnen som en gullig sagotant. Men Karin Karlsson var ingen gullig sagotant. tvärtom njöt hon av att plåga barn. 

Det kommer tre nya barn till Karin Karlssons klass, Harald, Dimitris och Sofia. Vanliga lärare kanske börjar fundera på hur långt de har kommit i matte och hoppas på att de snart kommer att få vänner men inte Karin. Istället börjar hon smida ondsinta planer på hur hon ska kunna göra livet surt för dem för Karin Karlsson hatar barn. Metodiskt tar hon reda på deras svagheter.

Sofia blir snart populär i klassen, hon har bra självförtroende men hon är lite fåfäng och har bacillskräck. Karin Karlsson har snart sin taktik klar för sig. Två påhopp så har Karin fått stackars Sofias självförtroende att falla och hon är inte längre den populära tjejen i klassen. Karin är besviken, det gick helt enkelt för lätt.

Det var länge sedan jag skrattade så mycket som när jag läste den här boken för trots att den handlar om en helt sanslöst elak lärare så är den tokrolig. Så är du sugen på att skratta tills du får ont i magen och sedan prata om hemska lärare och varför de gör som de gör och vad du kan göra åt det så läs den här och fundera sedan på -
Är det ens möjligt att vara så utstuderat elak som Karin Karlsson?


Reservera boken Världens elakaste fröken på Ronneby bibliotek!

/Marielle