De sista barnen på jorden av Max Brallier

Första delen av en bokserie med både zombies och monster, kan det bli bättre? 

Utan förvarning sker den stora monsterapokalypsen och den tretton år gamla Jack Sullivan får klara sig själv efter att fosterfamiljen flytt. Överallt lurar faror speciellt efter att Jack retat upp det stora skräckinjagande monstret Blarg som nu fått vittring på honom.

Men uppe i sin trädkoja känner Jack sig trygg om än väldigt ensam. Vad har egentligen hänt med June Del Toro, tjejen han är kär i? Han måste hitta henne, kanske då rädda henne från ett otäckt monster så hon får se vilken hjälte han är? Inte vet han heller var hans bästa vän Quint Baker är. Bara han kunde få igång sin walkie så han kunde försöka komma i kontakt med honom.

För att kunna överleva i en värld full med monster bestämmer Jack sig för att behandla livet som ett TV-spel, fullt med utmaningar och belöningar som till exempel: Uppdrag: Den galna hattmakaren. Stjäl hattar eller mössor från fem zombier och Uppdrag: Säg omelett! Ta ett foto med någon du kände innan den blev zombiefierad.

Tillslut lyckas Jack få liv i sin walkie och försöker få kontakt med Quint, bara nu inte Quint har blivit förvandlad till en zombie...

Rolig bok om en apokalyptisk värld. Har man läst alla Dagbok för alla mina fans och Trädkoja böckerna har man nu en ny serie att läsa. Böckerna är fulla med talande illustrationer som gör att boken går snabbt att läsa. 

/Marielle

Reservera De sista barnen på jorden serien redan idag på Ronneby bibliotek

Tulpanpojken av Christina Whaldén

Året är 1945, andra världskriget är slut och en liten hungrig pojke står på Nyköpings tågstation och väntar på en okänd familj som ska ta hand om honom det kommande året. 

Wim som pojken heter funderar på om familjen kommer till kommer att vara snäll mot honom och om de tycker om barn? Snart kommer det en man och en kvinna fram till honom och de tar honom hem till sitt gulmålade hus med vita knutar. Där inne väntar fem barn som heter Britta, Gustav, Lisa, Åke och Anna.

Det är svårt för Wim i början han kan ingen svenska, han har mardrömmar om nätterna och han funderar mycket på vad som har hänt med grannflickan Esther som han lekte med innan kriget. Hon som sen fick börja bära en påsydd judestjärna på jackan till den dagen hon och hennes familj försvann, antagligen hämtad av tyskarna. Allt i Sverige är annorlunda för Wim än det krigshärjade Holland som han precis lämnat. Under den sista hungervintern i Holland fick Wims familj äta soppa på tulpanlökar och elda upp möbler och dörrar för att kunna elda och få värme då alla träden redan var nedhuggna. Men här hos den nya familjen slipper Win att frysa och han får mat så han kan äta sig mätt.

Men det handlar inte bara om Win utan också om Britta och de har vartannat kapitel i boken. Det känns som man stigit in i en tidsmaskin och förts tillbaka till 1945 och nu sitter och lyssnar på Barnens brevlåda med Sven Jerring på radion tillsammans med de andra.

Vad som känns extra spännande med den här boken är att den baseras på en sann historia. Det kom nämligen en liten holländsk pojke till Christina Whaldéns mormor som är Britta i boken. Den "riktiga" Britta och Win höll kontakten hela livet och Christina bestämde sig för att skriva om dem efter att ha lyssnat på hur de skypade varandra 2015.

Är man det minsta intresserad av historia, andra världskriget och/eller hur det var förr i Sverige så är det här den perfekta boken för dig!

Jag vet vad jag ska göra nu, nämligen läsa uppföljaren Spionen i äppleträdet som handlar om Esther.

Reservera Tulpanpojken redan idag på Ronneby bibliotek!

Filix Wood: Bara den svagaste överlever av Petrus Dahlin

Första boken om Filix Wood är här!

Filix Wood spenderar dagarna helst med att vara hemma och spela dataspel. Han spelar alldeles för mycket dataspel, speciellt efter att hans överbeskyddande mamma övertalat rektorn att hennes ömtåliga Filix behöver två veckor ledigt. Detta för att han ska återhämta sig från sin olycka på fysiklektionen där han råkade bränna bort sin lugg. Sanningen är att Filix mamma helst skulle vilja att han var hemma hos henne hela tiden. 

Men Filix har börjat längta efter någonting annat, och det är ingen vanlig längtan utan den kommer ifrån hans navel. Han börjar lämna sin dator för att gå långa promenader åt det håll som den mystiska känslan i naveln leder honom. Innan han ska lämna lägenheten en dag får något honom att ta med sig pengar och hem kommer han med en nyinköpt campingutrustning. Till slut får han lov att campa i skogen tillsammans med sin kompis Agnes men då kvällen börjar komma vill Agnes åka hem.
Filix blir kvar i skogen och han känner sig nästan lättad över att vara ensam för nu kan han prövande stoppa fingret i naveln och helt gå mot det håll som den ilande längtan tar honom. Men så plötsligt ramlar han och förlorar medvetandet, han vet inte om han drömmer eller inte men det känns som att han vaknar och går om vartannat. När han tillslut vaknar på riktigt står en man och en kvinna iklädda djurhudar över honom. 

Strax blir Filix tagen till en skogsby och upphissad i en bur, anklagad för stöld av en snäcka som han haft i sin ficka där straffet för det tydligen är döden. Är det några otroligt dedikerade lajvare som tagit honom eller händer detta på riktigt? Kan han faktiskt ha kommit till en plats helt bortom denna värld?

Detta är den första boken i en tänkt serie och man vill verkligen veta mer om både Filix och den märkliga stället han kommit till. Kanske blir boken något svår ibland då det är ett samhälle med speciella maktstrukturer som beskrivs men samtidigt kan det ge upphov till spännande tankar och diskussioner.   

/Marielle

Reservera boken på Ronneby bibliotek redan idag!

Kod: Orestes av Maria Engstrand

En riktig klurig historia. Som Da Vinci-koden fast för barn.

Malin har väntat på Orestes. Hon har visserligen inte vetat att det är just honom hon väntat på. Den mystiska mannen som gav henne brevet hade sagt att en person skulle flytta in på hennes gata om exakt hundra dagar. Ett rutbarn. Malin hade inte ifrågasatt mannen. Hon hade tagit emot brevet och väntat. Och det var strax därefter som Orestes hade flyttat in. Hon var övertygad om att de två tillsammans skulle lösa vad det hemliga brevet innebar. Det var ett mysterium. Ett mysterium som växte sig större och större, och som sträckte sig tillbaka i tiden. Men saker blev inte riktigt som hon tänkt sig. Orestes verkade inte alls sugen på att lösa något mysterium som en märklig man gett dem. Men Malin känner att det är viktigt. En märklig relation växer fram mellan de båda barnen. Det blir en rolig och intressant läsning. Man får lära sig mycket om koder, hur de kan se ut och hur man kan lösa dem. Fakta blandas tillsammans med tro och man är till slut väldigt osäker på vart gränserna går. Språket är ibland lite svårt, men mycket av de lite mer komplicerade orden förklaras ganska snabbt. Boken har 376 sidor och det kan kanske kännas som lite mycket för en bok för en mellanstadieelev. Den gick ändå väldigt fort att läsa, och det fanns många sidor där man hade lite större text och bilder av hur man skulle läsa koderna som kom upp i boken.

/Veronica

Reservera boken på bibliotekets hemsida. 

De försvunna

Den vita bussen kör allt längre in bland grenarna. Snirklar sig fram längs grusiga vägar. Bussen är så ljus mot det gröna, så liten i den väldiga skogen,  och det dammar kring hjulen där den far.
I bussen sitter nio barn. Judit, Vincent, Sissela, Abel, Maryam, Benjamin, Kim, Frej och Noomi. De ska på läger, så är det i alla fall tänkt, men om bara några minuter kommer något att ske som förändrar allt. Fram till dess kör bussen vidare, tränger allt djupare in i skogen medan skymningen faller och himlen rodnar ovanför trädtopparna.

Så inleds boken "De försvunna" av Cecilia Lidbeck. Den börjar mästerligt krypande obehagligt och lyckas behålla denna stämning från första till sista sidan. Här har handlingen inte varit det viktigaste utan snarare vilka dessa tonåringar är och vad som händer när de tvingas sammarbeta trots att de egentligen är väldigt olika. Vad gör man i en pressad situation? Vilken människa blir man när det väl gäller, när det handlar om överlevnad.

Boken är välskriven och lätt att hänga med i. Den hoppar inte mellan barnen utan håller sig med att berätta utifrån ett av barnens, Judits, perspektiv. Detta gör även att man ständigt svävar i en obehaglig ovisshet. Vilka är de andra barnen? Kan man lita på alla?

Läsvärd. Så läs!

/Veronica Nord