Tom och den Blå fågeln av Susanna Nissinen

Vem hade kunnat tro det var så här spännande att åka tunnelbana!

Tom vill inte alls bo i Stockholm, han hade velat bo kvar på landet. Tom låter sina flyttkartonger stå kvar ouppackade i sitt rum och på sig har han sina gamla ladgårdskläder som luktar kossor och jakttorn. Han förstår att hans föräldrar oroar sig att han inte kommer att få några vänner då han inte anstränger sig för att passa in.  

Men så en trist dag på tunnelbanan mitt i morgonrusningen får Tom syn på något mycket märkligt. Först tror han att det är ett ovanligt fult barn iklädd burrigt skägg med glittriga rosetter, men så går han lite närmare och inser att det är en liten, kort gubbe. När Tom ser att gubben lurar till sig godis av de andra passagerarna så säger han till gubben att det var elakt gjort. Den lilla gubben blir helt förskräckt. Kan Tom se honom? Gubben är nämligen en vätte och inga människor brukar kunna se honom. 

En ovanlig vänskap bildas mellan Tom och vätten Beleby Barr men snart förstår Tom att det inte bara är Beleby och vättar han kan se utan också skumma övernaturliga varelser som inte alls är lika snälla. Vem är mörkelmaran som Beleby är livrädd för och varför börjar Tom känna sig förföljd? 

Spännande bok om vänskap och magi. Än har ingen uppföljare skrivits men jag håller tummarna för det för den här boken var riktigt bra. Har man läst denna och älskade den så är man redo för Pax-böckerna då Tom och den blå fågeln också handlar om nordiska naturväsen.

/Marielle

Reservera boken redan idag på Ronneby bibliotek