Sök bland recensionerna

måndag 16 oktober 2017

Glömskan av Johanna Olsson


Hedda befann sig mitt ute i en ljus tallskog. En tunn dimma låg över den mossbeklädda marken och letade sig vidare bort mellan de höga träden. Hedda visste inte hur hon hade hamnat där. Hon visste inte var hon kom ifrån och inte vart hon skulle. Bara att hon var ensam. Helt ensam mitt i allt det vilda. Sedan hörde hon gråten. Det var någon som grät så stilla och sorgset att det gjorde ont i hjärtat på henne…

En fängslande historia som påminner oss om de väsen som finns i den nordisk mytologi. Magisk och samtidigt mycket verklig. Hedda flyttar upp till sin mormor med mamman och lillebrodern. Detta gör de eftersom Heddas mammas man, Thomas, är våldsam och slår mamman. De tror att de är säkra så långt upp i Norrland, mitt ute i ingenstans. Men så försvinner Heddas lillebror… Är det Thomas som hittat dem? Eller är det något annat? Något som mystiskt och uråldrigt som gömmer sig i skogen.

En riktigt fin och magisk berättelse med ett bra och lite oväntat slut. De övernaturliga inslagen är naturligtvis starka, men de är inte det centrala i historien. Det centrala är snararare relationerna mellan Hedda och övriga karaktärer.
/Veronica

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar